Straff för rattfylleri / trafik

Var går promillegränsen?

0,2 promille är den nedre gränsen för rattfylleri. Det motsvarar ungefär en starköl för många vuxna, men variationen mellan personer är stor — kroppsvikt, förbränning och hur nyligen du ätit spelar in. Att räkna baklänges på antal glas är därför riskabelt.

Vid 1,0 promille eller mer bedöms brottet i regel som grovt. Det kan också bedömas som grovt vid lägre promille om körningen inneburit påtaglig fara för trafiksäkerheten, till exempel vid en olycka, vingelkörning på motorväg eller körning med passagerare.

Dagen efter-fyllan fäller många. Alkohol förbränns med ungefär 0,15 promille i timmen — den som somnar vid två efter en blöt kväll kan ligga över gränsen långt in på förmiddagen.

Vad händer med körkortet?

Körkortsfrågan avgörs av Transportstyrelsen, separat från brottmålet. Vid rattfylleri återkallas körkortet i regel med en spärrtid på minst 12 månader. Vid grovt rattfylleri är spärrtiden normalt 24 månader.

Ett alternativ är körkort med alkolås. Du ansöker hos Transportstyrelsen om att få behålla körkortet med villkoret att bilen har alkolås — ett till två år beroende på brottets allvar. För den som behöver bilen i jobbet är det ofta skillnaden mellan att behålla och förlora anställningen.

Efter spärrtiden får du inte tillbaka körkortet automatiskt. Vid grovt rattfylleri eller upprepade fall krävs nytt körkortstillstånd med läkarintyg som visar nykterhet, ofta genom provtagning under flera månader.

Drograttfylleri — nollgräns för narkotika

För narkotikaklassade ämnen finns ingen promillegräns — minsta spårbara mängd THC, amfetamin eller kokain i blodet räcker för åtal. THC kan dessutom spåras i blodet betydligt längre än ruset varar, vilket gör att cannabisrökning flera dagar tidigare kan ge en dom för drograttfylleri.

Undantaget är läkemedel som tagits enligt läkares ordination, till exempel bensodiazepiner eller morfinpreparat på recept. Tar du mer än ordinerat, eller kör märkbart påverkad, faller undantaget bort.

Andra gången — vad händer vid återfall?

Rattfylleri räknas som ett artbrott, alltså en brottstyp där domstolarna dömer till fängelse oftare än straffvärdet ensamt motiverar. Vid ett andra grovt rattfylleri inom några år är fängelse huvudregeln, och möjligheten till villkorlig dom eller samhällstjänst krymper snabbt.

Även spärrtiden förlängs vid återfall, ofta bortom 24 månader, och kravet på läkarintyg och dokumenterad nykterhet innan nytt körkort skärps.

Lagändringar — skärpt i flera steg

1 januari 2023 höjdes maxstraffet för grovt rattfylleri från två till tre års fängelse, och grov olovlig körning blev ett eget brott med fängelse i straffskalan. Samtidigt blev återfall en uttrycklig kvalifikationsgrund: den som tidigare dömts för rattfylleri kan få sitt nya brott bedömt som grovt även under 1,0 promille.

Fler skärpningar är att vänta. Den breda straffreform som bereds efter SOU 2025:66 ser över straffskalorna i hela strafflagstiftningen, och trafiknykterhetsbrotten är återkommande i skärpningsdiskussionen — bland annat kring vanerattfylleri och alkolåsvillkoren.

Kan man vägra blåsa?

Nej, inte med någon vinst. Polisen får ta rutinmässiga utandningsprov utan misstanke, och den som vägrar tas med för blodprov i stället. Att försöka dra ut på tiden hjälper sällan — provtagningen sker snabbt och bakåträkning av promillehalten kan användas som bevisning.

Vad avgör straffet?

Inom straffskalan väger domstolen omständigheterna kring själva körningen. Statistiken högre upp på sidan visar hur fördelningen faktiskt ser ut i domarna vi läst in — här är faktorerna som brukar flytta utfallet.