Eskilstuna tingsrätt dömde den 1 juni 2026 en man född 2002 till fängelse i tre år och sex månader för våldtäkt och grov kvinnofridskränkning. Natten till den 2 februari 2026 genomförde han ett samlag med en närstående kvinna medan hon sov, timmar efter att hon sagt att hon inte ville ha sex. Under fem månader dessförinnan hade han misshandlat henne vid fyra tillfällen — stryptag, nyp, en spark, ett slag i ansiktet. Han nekade till allt; tingsrätten kallade hans uppgifter en uppenbar efterhandskonstruktion. Han ska betala 270 000 kronor i skadestånd och sitter kvar i häkte tills straffet kan verkställas. Kvinnans identitet är sekretessbelagd, liksom parets närmare relation.
Straffskala · Våldtäkt + grov kvinnofridskränkning · gemensamt straff
Gemensam straffskala enligt 26 kap. 2 § brottsbalken för våldtäkt (fängelse 3–6 år) och grov kvinnofridskränkning (fängelse 1–6 år): lägst det svåraste minimistraffet, högst det svåraste maximistraffet plus två år. Markören visar det utdömda gemensamma straffet, 3 år 6 månader.
- Domstol
- Eskilstuna tingsrätt, rotel 32
- Mål
- B 603-26 — dom meddelad 2026-06-01
- Gärningsmän
- 1 (man född 2002)
- Målsägande
- 1 (kvinna, identiteten sekretessbelagd — "Sekretess NN1" i domen)
- Inställning
- nekade till gärningarna, motsatte sig skadestånd
- Påverkan
- målsäganden hade tagit sömnmedel före våldtäkten (obestritt); ingen rättskemisk analys redovisad
- Påföljd
- fängelse 3 år 6 månader
- Skadestånd
- 270 000 kr + ränta
- Frihetsberövad
- häktad — kvar i häkte tills straffet får verkställas
- Laga kraft
- överklagandefristen gick ut 2026-06-22 (Svea hovrätt); om domen överklagats framgår inte av domen
Vanliga frågor
- Vad blev straffet i mål B 603-26?
- Fängelse i tre år och sex månader. Mannen dömdes för en våldtäkt begången den 2 februari 2026 och för grov kvinnofridskränkning bestående i fyra fall av misshandel mellan oktober 2025 och februari 2026, allt mot samma kvinna.
- Vad är straffet för våldtäkt?
- Straffskalan för våldtäkt är fängelse i lägst tre och högst sex år. Är brottet mindre grovt är skalan fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Grov kvinnofridskränkning har skalan fängelse i lägst ett och högst sex år.
- Blev den dömde utvisad?
- Nej. Utvisning var inte uppe i målet — åklagaren yrkade inte utvisning och domen behandlar inte frågan.
- Har domen vunnit laga kraft?
- Det framgår inte av domen. Överklagandefristen till Svea hovrätt gick ut den 22 juni 2026.
Brotten
Åtalet gällde en enda målsägande. Grov kvinnofridskränkning är ett samlingsbrott: de fyra misshandelstillfällena döms som ett brott, medan våldtäkten — som har strängare straffskala — döms särskilt men räknas in i kränkningsmönstret.
| Datum | Gärning | Rubricering | Utgång |
|---|---|---|---|
| 2025-10-15 | Nöp henne i kinden och armen och vred om, under en bilresa Karlskoga–Eskilstuna | Misshandel, ingår i grov kvinnofridskränkning, 4 kap 4 a § 2 st BrB | Fälld |
| 2025-12-19 | Tog ett tag om hennes strupe i lägenheten | Misshandel, ingår i grov kvinnofridskränkning | Fälld (smärta och rivande ej styrkt) |
| 2026-01-12 | Stryptag, spark på benet, slag i ansiktet, tryckte ner henne på golvet | Misshandel, ingår i grov kvinnofridskränkning | Fälld (kylskåpsmomentet ej styrkt) |
| 2026-02-02 | Genomförde samlag med henne medan hon sov | Våldtäkt, 6 kap 1 § 1 st BrB | Fälld |
| 2026-02-14 | Hårda tag om handlederna och stryptag om halsen | Misshandel, ingår i grov kvinnofridskränkning | Fälld |
Vad tingsrätten fann
Bilresan i oktober 2025
Paret körde från Karlskoga mot Eskilstuna den 15 oktober 2025 och blev osams om huruvida han fick ladda sin mobil i hennes bil. Han nöp henne i kinden och tog ett tag om hennes högra arm och vred om. Hon släppte av honom vid en butik i Örebro och körde därifrån, stannade och fotograferade skadorna. Bilderna, tagna 15–17 oktober enligt polisens extraktionsrapport, visar rodnad på kind och arm och senare kraftiga blånader på armen. Mannens förklaring — att hon klämt armen i bildörren på passagerarsidan — föll redan på att blåmärkena satt på höger arm; tingsrätten fick inte ihop hur den armen skulle ha hamnat i dörren när hon klev ur.
Ljusen och stryptaget i december
Den 19 december 2025 hade han tänt ljus i lägenheten och ville göra en fin gest. När hon inte uppskattade den blev han arg. Kvinnans egna minnesbilder av kvällen var vaga, men bilder från hennes telefon samma dag visar en omkullvält tvättställning, en kandelaber på golvet, en trasig dörr och tydliga rodnader på hennes hals och nyckelben. Samma eftermiddag skrev hon till honom: det var andra gången den dagen han tagit stryptag. Han svarade att han var ledsen — inte att det inte hänt. Tingsrätten fann styrkt att han tagit ett tag om hennes strupe och orsakat rodnad, däremot inte att hon känt smärta eller att han rivit henne.
Tallriken, sparken och slaget i januari
Den 12 januari 2026 satt hon på sängen med en tallrik mat i knät och pratade i telefon med en manlig vän. Mannen tog hennes telefon och slängde den i golvet, kastade tallriken på henne, tog stryptag, sparkade henne på låret, slog henne över läppen och tryckte ner henne på golvet. Vännen hörde delar av förloppet i telefonen — en smäll, att hon gnydde till, att hon flera gånger sa åt mannen att backa — och hämtade henne efteråt. Journalanteckningar från ett läkarbesök fyra dagar senare noterar svullnad i pannan, blåmärke på låret och färgförändringar på båda underarmarna. Dagen efter händelsen skrev mannen till henne att det han gjort var "så jävla långt över gränsen på alla jävla vis". Till en bekant skrev han samma dag att han spottat på henne, kastat vatten och en tallrik med mat på henne. Tingsrätten fann gärningen styrkt utom i ett moment: att han tryckt upp henne mot ett kylskåp.
Våldtäkten natten till den 2 februari
Kvällen den 1 februari ville han ha sex. Hon ville inte, sa det, och la sig i sängen efter att ha tagit sin sömnmedicin — något han enligt egna uppgifter kände till. Han la sig i soffan och skrev sms, bland annat en punktlista med klagomål över att hon aldrig ville röra honom. Klockan 01.41 svarade hon med ett långt sms om att hon inte ville pressas till sex och att hennes gränser skulle respekteras. Någon timme senare vaknade hon av att han genomförde ett vaginalt samlag med henne. Hon låg stilla, frågade vad han gjorde, och lät honom hållas tills han efter några minuter gick tillbaka till soffan.
Omkring 02.30 återupptogs sms-växlingen. Han skrev att han fick "extremt dåligt samvete" om han "gick totalt förlängt". Hon svarade att man inte går in och har samlag med någon som sover. Han skrev "Ja", "så är det" och "Förlåt". Tingsrätten bedömde konversationen som ett mycket starkt stöd för hennes berättelse och fann ingen annan rimlig förklaring till den än att samlaget skett medan hon sov. Hans version — att hon vaknat, tagit initiativ och deltagit frivilligt — var oförenlig med bevisningen.
Alla hjärtans dag — och polisanmälan
Den 14 februari 2026 pratade kvinnan i telefon med samma manlige vän. Mannen ville att hon skulle lägga på, tog tag i hennes hår och händer, tog ett stryptag om hennes hals och tryckte henne bakåt, fick tag i telefonen och kastade den i marken. Vännen, som hörde henne gny innan samtalet bröts, ringde polisen — det gjorde också kvinnan själv. På larmsamtalet hörs mannen skrika i bakgrunden medan hon låter skrämd och stressad. Polis dokumenterade märken på hennes hand och kind samma dag. Det blev slutpunkten: förundersökningen som följde rullade upp hela hösten och vintern.
Bevisningen
Kvinnan hördes genom fyra uppspelade polisförhör och ett tilläggsförhör vid huvudförhandlingen. Tingsrätten beskrev hennes första förhör som en lång, levande, klar, detaljrik och sammanhängande berättelse, konstaterade att hon aldrig ändrat sina uppgifter och att inget talade för att hon överdrev — snarare klandrade hon delvis sig själv och var kluven till anmälan.
| Bevis | Avser | Värde för rätten |
|---|---|---|
| Målsägandens utsagor | Samtliga gärningar | Trovärdiga och tillförlitliga — lades till grund för domen |
| Sms mellan parterna | Våldtäkten och misshandeln | Mycket starkt stöd; han ber upprepat om ursäkt och ifrågasätter aldrig hennes våldsbeskrivningar |
| Två larmsamtal med utskrifter | Misshandeln 14 februari | Starkt stöd; mannen hörs skrika i bakgrunden |
| Vän som hörde förlopp i telefon | 12 januari och 14 februari | Trovärdig men beaktas med viss försiktighet — närvarande i rättssalen alla dagar och engagerad i saken |
| Rättsintyg, journaler, fotografier | Skadorna | Förenliga med hennes uppgivna händelseförlopp |
| Mannens frågor till ChatGPT | Misshandeln 12 januari | Han efterfrågade lösningar på målsägandens "upplevda" våld |
| Mannens egna uppgifter | Samtliga gärningar | "Uppenbar efterhandskonstruktion" med svårförklarliga moment |
Beviskravet i brottmål är att skulden ska vara ställd utom rimligt tvivel. En trovärdig utsaga från målsäganden kan tillsammans med övrig utredning räcka — här fick utsagan i flera delar vad rätten kallade ett mycket tydligt stöd av den skriftliga bevisningen, inte minst mannens egna sms.
Varför våldtäkt – och varför grov kvinnofridskränkning?
Sedan samtyckeslagstiftningen 2018 krävs varken våld eller hot för våldtäkt — det räcker att någon genomför ett samlag med en person som inte deltar frivilligt. Och en person som sover kan aldrig anses delta frivilligt: sömn räknas i 6 kap. 1 § första stycket brottsbalken upp bland de tillstånd som försätter offret i en särskilt utsatt situation. Eftersom kvinnan sov saknade hon möjlighet att freda sin sexuella integritet, och mannen — som visste att hon tagit sömnmedel och att hon sagt nej under kvällen — utnyttjade det otillbörligt. Kvinnan var själv tydlig i förhör med att hon inte uppfattade händelsen som en våldtäkt eftersom inget våld förekom. Den uppfattningen saknade rättslig betydelse: lagen skyddar det sexuella självbestämmandet, inte bara mot övergrepp med våld. Åklagarens andrahandsyrkande om oaktsam våldtäkt behövde aldrig prövas.
Grov kvinnofridskränkning enligt 4 kap. 4 a § andra stycket brottsbalken döms när en man begår upprepade brottsliga gärningar mot en kvinna han är eller har varit gift med eller bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, och gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning och varit ägnade att allvarligt skada hennes självkänsla. Att parterna haft en sådan relation slår domen fast — de närmare detaljerna ligger i den sekretessbelagda delen. Fyra misshandelstillfällen och en våldtäkt på fem månader uppfyllde med marginal kravet på upprepning. Tingsrätten pekade på att det mesta skett i hemmet, att våldet normaliserats över tid och att kvinnan tvingats anpassa sitt beteende — hon hade bland annat alltid kartfunktionen i Snapchat påslagen eftersom mannen ringde direkt om han inte såg var hon var.
Försvårande omständigheter
Tingsrätten redovisar ingen särskild uppräkning av försvårande omständigheter enligt 29 kap. 2 § brottsbalken vid straffmätningen. Det som gjorde kränkningen allvarlig — våldet i hemmet, mönstret som normaliserats över tid, kvinnans trängda situation — bar i stället upp själva rubriceringen grov kvinnofridskränkning.
Förmildrande omständigheter
Mannen var tidigare ostraffad. Domen anger inga förmildrande omständigheter i övrigt; född 2002 var han för gammal för ungdomsreduktion enligt 29 kap. 7 § brottsbalken.
Blev han utvisad?
Nej. Utvisning prövas bara när åklagaren yrkar det mot en utländsk medborgare, och frågan förekommer inte i domen.
Straffet
Tingsrätten satte det samlade straffvärdet till fängelse i tre år och sex månader — sex månader över minimistraffet för våldtäkten ensam. Både våldtäkt och grov kvinnofridskränkning är enligt domen brott av sådan art att de normalt leder till fängelse, och med ett så högt straffvärde fanns ingen annan möjlig påföljd. Straffet bestämdes till fängelse i tre år och sex månader, med avräkning för häktningstiden. Han ska sitta kvar i häkte tills straffet får verkställas, eftersom det inte är uppenbart att risk för nya brott saknas.
Skadeståndet
Kvinnan begärde 270 000 kronor och fick fullt bifall. Tingsrätten underströk att en våldtäkt alltid innebär en kränkning av den sexuella integriteten — att kvinnan själv sagt att gärningen inte är något hon lider av saknade betydelse för ersättningen, i motsats till vad försvaret hävdade.
| Målsägande | Skadestånd | Not |
|---|---|---|
| Kvinnan ("Sekretess NN1") | 250 000 kr | kränkning, samlat för våldtäkten och den grova kvinnofridskränkningen |
| Kvinnan ("Sekretess NN1") | 20 000 kr | sveda och värk, schablonbelopp vid våldtäkt |
| Summa | 270 000 kr | + ränta enligt 6 § räntelagen från 2026-02-14 |
| Brottsofferfonden | 1 000 kr | lagstadgad avgift |
Övrigt ur domen
Sekretessen i målet är omfattande: kvinnans identitet skyddas enligt 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen, och även parets relation, gärningsplatserna och identiteten på kvinnans mamma och moster är sekretessbelagda. Gärningsbeskrivningarna i fulltext ligger i en hemlig bilaga, liksom delar av domskälen.
En detalj ur bevisningen sticker ut: mannens konversationer med ChatGPT användes mot honom. Efter misshandeln i januari bad han chattboten om lösningar på kvinnans "upplevda" våld — och fick svaret att det beskrivna var allvarligt och utgjorde våld. Inför ett besök på psykakuten i december lät han enligt egen uppgift ChatGPT skriva texten han läste upp för läkaren, där han bland annat medgav att han gett kvinnan blåmärken när han varit arg.
Försvararen tillerkändes 350 075 kronor och målsägandebiträdet 155 649 kronor; staten står för kostnaderna med hänsyn till fängelsestraffets längd och skadeståndet. Domen kunde överklagas till Svea hovrätt senast den 22 juni 2026.
Källa: Eskilstuna tingsrätts dom den 1 juni 2026 i mål B 603-26 (den dömde namnges inte här).